krumilurbloggen

Vi var i Allum på ica då fanns det papper med karlsson på taket och pennor så målade jag en. Och skrev adress och namn. Och så nästa dag ringde de till mig och sa att jag hadde vunnit en film att hämta! Även om jag målade bara för skojs skull! Kul va!

Einar undrar:
- Varför får jag inte slicka på burkarna i den där lådan?

Mamma undrar:
- Kommer han nu att lära sig att inte slicka på svartpepparburken?

Sjuåringen:
- Selma är ju världens sötaste, men hon börjar bli tung. Hon krossar min balle.

Artur sitter och ser koncentrerad ut och gör lite konstiga ansiktsrörelser. Plötsligt säger han konfunderat:
- Mamma, finns det ett hål mellan näsan och munnen?
Mamman svarar sanningsenligt.
- Ja, det gör det, längst bak liksom.
Artur ler och säger lyckligt.
- Då är det snor jag har i munnen!

Någon har bus i blicken och en annan snor i näsan.

Vi trotsade streptokockerna och åt en god hallweenmiddag. Middagen bestod av svart spaghetti och köttfärsfylld paprika. Mumsigt!

Senare på kvällen fick vi dock lite smärre problem med att ett barnen drabbades av ett vampyrbett. Men det gör ju inte så mycket när man har så många barn… 

Vi har den läbbigaste Halloweenen!

Vi är nämligen förvandlade till… en stor läbbig smittohärd! Hos alla i familjen utom Selma har doktorn hittat streptokocker i halsen.  Stackars det lilla spöke eller monster som knackar på våran dörr…
- Bus eller godis?
- …*host* *host* *fräs* …
Och så skickar vi fram Einar med en slemmig näve med godis i.
- Ge godiset till spöket nu, Einar.
Spöket:
- Ööööhhh tack.

 Happy Halloween!

Aha… fotot nedan, på Hilda, var ju taget av Erin, Niklas fru. Jag som trodde det var Niklas. Dessutom så glömde jag ju att berätta vem som tog bröllopsfotona och som dessutom var musiker under vigseln: www.niklasandreasson.se

Foto: Niklas Andreasson. Tack tack.

Hedra den som hedras bör.